Jag bakade en citronkladdkaka och förberedde lite. Sedan dök de upp föräldrarna, brunbrända som pepparkakor! Finfräcka kläder till pojkarna och foppisar till mannen. Jag fick en fantastisk tröjblus från GAP och så fick vi alla godis och lönnsirap;-)
Samuel visade stolt upp den egna lilla tv´n han köpt för de långsamt sparade pengarna och då var Hannes också tvungen att visa sitt nymålade och omgjorda rum. De följer med spänning Hannes upp för trapporna och lyssnar till hans "Blunda nu när ni tittar!" Det var andra ord det än i går tänkte jag...I går sa Hannes nämligen att han skulle mörda sig själv så fick vi se hur det var att leva utan honom;-( Sexårskänslorna rusade då han inte tänkte gå och lägga sig och strax efter den drypande meningen tillägger han att han ska mörda sig själv efter sommaren så han inte missar Kolmården... Hm, vad säger man?? Jag konstaterade att det skulle bli rysligt tyst och ledsamt om han inte fanns och jag vill dela minst hundra år med honom! Men i dag kom mormor och morfar hem och allt var festligt och härligt. Med gårdagen i färskt minne frågade jag den lilla mannen, då jag nattade honom, om dagen varit bra och jag fick ett surmulet hummande då han inte kunde slita blicken från leksakerna han fått från Florida. Pedagosikt att ha leksakerna i sängen? Men vad gör det om hundra år?
2 kommentarer:
Vad underbart! "Blunda nu när ni tittar" det är bara så härligt, underbart, fantastiskt med barn sätt att uttrycka sig......fast det kan ju också bli rätt drastiskt av och till, när man stöter på patrull. Jobbigt, men samtidigt så är det väl ett sätt att försöka förstå sig på det här livet, vad är liv och vad är död. Ha en skön helg! Kram
Vad fint du skrev på din andra blogg! Döden har varit vårt sällskap en tid nu, först väntan på den och sedan ett adjö....inte någon som stod oss nära, men som stod en annan liten gullig tjej nära.
Skicka en kommentar