Härlig helg!

I fredags var jag på kollegeträff i Kumla. Härliga hypnoterapeutkollegor jag har i landets olika hörn!!! Om några veckor åker jag och hälsar på Gitte i Halstahammar, då ska vi ha kul! I lördags var vi på 40-årskalas. God mat och trevlilga grannar. Kul! Och i går var vi trötta och slappa på Mariebergsskogen och lillskogen med Sammy och Ian då Hannes var på kalas. Christian räddade Ian från fontänen och Sammy räddade honom från att falla på stenarna medan jag bara sprang och fotade eländet.Haha, allt för bilderna vet ni! Efteråt blev det Pizza trotts att vi egentligen endast äter LCHF för tillfället;-)Och sedan sov vi som små keruber hela familjen. Extra trevligt är det ju att ha Martin här som nattgäst också. Barna dyrkar sin farbror, men de blev lite sura när han hade åkt innan de vaknat... De ville ju krama han!

Grrrrrrruff!

Fy fan, urk, blä, gröööl, raff, ahhh!!! Inte sovit på sex nätter, alla rycker och drar i mig, ingen stans att gå undan, hjärtat bankar i dubbelhastighet och jag är kallsvett. Ska jag få sova i natt? Får ångest av att se sängen.... Så kan det vara att vara Lovisa i bland. MÅSTE få sova!!Allt barnen gjort i dag har varit ett störningsmoment för mig. Och när de bråkat har jag blivit lika illa som de. Hela dagen har varit som en seeeg uppförsbacke. Skulle fått lite sovmorgon idag (07.30) men rycktes ur sängen av att telefonen ringde och ena hästen tagit sig ur hagen. Efter det har hjärtat rusat flera gånger. Och humöret sjunkit mer och mer. Så nu har jag bett dem om ursäkt vid sängkanten.
Först Hannes;
"Förlåt att jag varit så sur i dag Hannes."
"Jag blir sur av att du är så sur mamma!"
"Jag blir sur jag får tjata, speciellt när jag inte får sova på natten. Men jag älskar dig och det är inte ditt fel!"
"Får jag sova hos dig om jag drömmer mardrömmar?" (Herregud, en natt till?????)
"Självklart får du det vännen!" Vi kramas och pussas och det känns bra att lova honom detta ändå!
Sedan Samuel;
"Förlåt att jag varit så sur i dag Samuel"
"Har du? Jag inte märkt att du varit sur!" (?! Det har han visst!)
"Men du, nu får du sluta smeka mig medhårs va?"
"Vad gör man då?"
"Är snäll när någon inte förtjänar det!"
"Men du har fått tjata mycket i dag..."
"Men du har gjort mycket jag bett dig om också. För du är go! Jag älskar dig!"
"Och jag dig!"
Och nu väntar sängen!Gode gud, låt mig få sova!Låt mig få sova!

Godingar!

Ja, att de växter ser ni ju här! Samuel har fått samma intresse som pappa, fiske. Och en dag kom de hem med storlaxen här. Oj, vad stolt vår tio årige Samuel var då. Det som är bra är att han han börjat ÄTA lax också. En dag sa han helt enkelt att det är lite godare att äta det man dödat själv... (?!) Nåja, han förtjänar en stor eloge tycker jag!



Hannes har också växt. Han har liksom klivit ur sitt buttra sjuårsskal. Nu pratar han och berättar om sin inre tankevärld och det är så spännande för han har sp mycket att berätta. Här är han med bästisen Erik. Vi skulle ta ett kort de kunde ha på inbjudan till sitt gemensamma kalas. "Är vi coola nu?" ny pose "Är vi coola nurå?" Ny pose " Ska vi dra ner byxorna och moona??" NEJ, nu fick mamma ett coolt kort så DET tar vi....Puh, de är lite för påhittiga i bland dessa gossar;-)"Ni kan ju inte visa rumpan för hela klassen heller" säger jag. Då fnissar de glatt, för det kan man ju kanske inte. "Tror ni tjejerna vill pussa er på kalaset?" späder jag på deras fnitter. "Urk vi pussas inte!" Säger de i kör. "Bara mamma, säger Erik. Hennes mun kan jag stoppa in tungan i!" *Fniss* Jo, det är för gulligt alltså!

Oj, vad tiden går igen, nu får jag ta min i kragen!!!

Tiden går och ja, vad ska man göra åt det? Vi är nog ganska fyllda av vardagen nu för tiden;-) Ian växter som en liten morot som fått för mycket gödning och de andra två...Ja, var tog det pojkiga och lite bebisliknande vägen? De är på gränsen till STORA! Hannes och Samuel har fått en liten Bond....James Bond. Bond är en prickig liten geckoödla. I morse vaknade jag av att min kära man kom instormande i sovrummet... "Ödlan är borta!!! Terrariet var ÖPPET! Nu har Katten tagit han! Katten var inne i natt också!!!"
Vi letade, Hannes grät och sa att han inte ville att Bond skulle vara döööööd och att han minsann ville ha något litet och levande att älska *SNYFT* Mamma hjärtat stängdes iskallt och beslutsamt letade vi alla.
"Jag hör han i Ian´s rum mamma!" säger Hannes.
"Hur kan du höra det här i från??" Han var för det första inte ens i rummet och en ödla låter inte speciellt mycket... Jag anar att det är hans sjätte sinne som talar och beslutsamt går jag igenom Ians tilltänkta rum. Mycket riktigt, där under sänglådan kryper lille Bond. Jag skvätter till för innerst inne har mitt hjärta förstenats och det funderar just nu i detta ögonblick på hur man kan förklara slaktresterna jag tror mig komma att finna. Jag ropar till gubben, att hjälp, här var han livs levande också! Knäna blir svaga av lycka. Christian blev minst lika lycklig som barnen!Tar den svala lille ödlekroppen till sitt stora bröst och bär honom försiktigt till hans bo. Allt gott och slutet lyckligt...Ja, några syrsor till frukost ville han inte ha för han ville bara sova på lilla fuktiga svampen i sin fuktbox, så nattens äventyr hade nog tagit musten ur lilla bond;-)