Sten i näsan...

Ian stoppade en sten i näsan. Jodåsåatt. Och inte fick vi ta ut den, helt hysteriskt blev det. Jag tror han visste att den var STOR. Så det blev vårdcentyralen. Men de fick inte ta i honom. Då blev det ÖronNäsaHals. Och där blev det en shot lugnande. Men det var krig ändå. Men ut kom stenen och en aning näsblod. Vilken pärs för mor och far. Men med stenar är det som med bebisar som ska födas. Ut, ja det kommer de alltid;-)

Här är en bild då han är något gladare. Det var när Lena Linjo kom förbi på hojen ända från Malung!

Vi är gravida!

Vi väntar smått. På lördag kommer storken. Tomheten efter Saga blev så stor. Ödsligt gapar huset mot oss när vi kommer hem och långtråkiga är morgnarna utan våra dagliga små rundor. Jag tror hon hjälpte oss att finna en vänlig själ som nu kan ta över hennes plats som Nanny åt pojkarna. Själv tror jag hon njuter av en välförtjänt semester på de gröna ängarna i sin stora flock, där hon självklart är den rättmätiga alphahonan. Istället sände hon den här gamla själen till oss! Vi ville ha en tik, i alla fall jag. Och en liten hund. Men maken ville ha en stor. Gärna Rotweiler. Men så föll vi för en hane, blandras, som blir stor som en boxer som vuxen. Så visst måste det ha varit ett överjordiskt finger med i spelet här? Men ögonen, de säger att han är den rätte!

Sov gott älskade Saga!

Att det ska vara så svårt att skriva det här. Fredagen den 8/7 så fick vår kära dam somna in. Hon var 12 år och åldern tog ut sin rätt. Jag tror hon fick en liten propp på natten för hon spydde och spydde. Sedan ville hon inte g å ut och kissa. När jag ändå lirkade ut henne på morgonkvisten så ulkade hon och mådde väldigt dåligt. Senare ville hon inte alls gå så Christian fick vända om redan ute på gårdsplanen. Och slutligen bar inte bakpartiet. Så efter ett gråtigt samtal med veterinären bestämde vi att hon skulle få lite lugnande och sedan få somna in. Oj, vad vi grät. Och jag sörjer henne än. Jag vet att dte är livets gång. Men det gör ont ialla fall. Och att en fin dam som Saga kan lämna ett så STORT tom rum efter sig?? Varje dag tänker jag att barnens rester får bli en godbit till henne, men så minns jag och lägger det i soppåsen... Varje morgon tänker jag att jag ska kolla vädret med henne. Men så minns jag och tar kaffe i stäållet. Det är inte alls kul att gå ut själv!

Goa gubbar!

Jag var föresten med om något urgulligt idag. De asfalterade utanför praktiken. När jag slutade packade de ihop. "Vad fint ni gjort det!" sa jag. Fyra karlar stirrade snopet på mig. Tyyyystnad. Så säger en äldre gentleman med ölmagen bar ovanför shortsen: " Vi tänkte på dig vet du, stumpan!" Och de andra tre började skruva på sig. Kommungubbarna verkar inte vara för vana att få positiv feedback;-P

Härlig helg!

I fredags var jag på kollegeträff i Kumla. Härliga hypnoterapeutkollegor jag har i landets olika hörn!!! Om några veckor åker jag och hälsar på Gitte i Halstahammar, då ska vi ha kul! I lördags var vi på 40-årskalas. God mat och trevlilga grannar. Kul! Och i går var vi trötta och slappa på Mariebergsskogen och lillskogen med Sammy och Ian då Hannes var på kalas. Christian räddade Ian från fontänen och Sammy räddade honom från att falla på stenarna medan jag bara sprang och fotade eländet.Haha, allt för bilderna vet ni! Efteråt blev det Pizza trotts att vi egentligen endast äter LCHF för tillfället;-)Och sedan sov vi som små keruber hela familjen. Extra trevligt är det ju att ha Martin här som nattgäst också. Barna dyrkar sin farbror, men de blev lite sura när han hade åkt innan de vaknat... De ville ju krama han!

Grrrrrrruff!

Fy fan, urk, blä, gröööl, raff, ahhh!!! Inte sovit på sex nätter, alla rycker och drar i mig, ingen stans att gå undan, hjärtat bankar i dubbelhastighet och jag är kallsvett. Ska jag få sova i natt? Får ångest av att se sängen.... Så kan det vara att vara Lovisa i bland. MÅSTE få sova!!Allt barnen gjort i dag har varit ett störningsmoment för mig. Och när de bråkat har jag blivit lika illa som de. Hela dagen har varit som en seeeg uppförsbacke. Skulle fått lite sovmorgon idag (07.30) men rycktes ur sängen av att telefonen ringde och ena hästen tagit sig ur hagen. Efter det har hjärtat rusat flera gånger. Och humöret sjunkit mer och mer. Så nu har jag bett dem om ursäkt vid sängkanten.
Först Hannes;
"Förlåt att jag varit så sur i dag Hannes."
"Jag blir sur av att du är så sur mamma!"
"Jag blir sur jag får tjata, speciellt när jag inte får sova på natten. Men jag älskar dig och det är inte ditt fel!"
"Får jag sova hos dig om jag drömmer mardrömmar?" (Herregud, en natt till?????)
"Självklart får du det vännen!" Vi kramas och pussas och det känns bra att lova honom detta ändå!
Sedan Samuel;
"Förlåt att jag varit så sur i dag Samuel"
"Har du? Jag inte märkt att du varit sur!" (?! Det har han visst!)
"Men du, nu får du sluta smeka mig medhårs va?"
"Vad gör man då?"
"Är snäll när någon inte förtjänar det!"
"Men du har fått tjata mycket i dag..."
"Men du har gjort mycket jag bett dig om också. För du är go! Jag älskar dig!"
"Och jag dig!"
Och nu väntar sängen!Gode gud, låt mig få sova!Låt mig få sova!

Godingar!

Ja, att de växter ser ni ju här! Samuel har fått samma intresse som pappa, fiske. Och en dag kom de hem med storlaxen här. Oj, vad stolt vår tio årige Samuel var då. Det som är bra är att han han börjat ÄTA lax också. En dag sa han helt enkelt att det är lite godare att äta det man dödat själv... (?!) Nåja, han förtjänar en stor eloge tycker jag!



Hannes har också växt. Han har liksom klivit ur sitt buttra sjuårsskal. Nu pratar han och berättar om sin inre tankevärld och det är så spännande för han har sp mycket att berätta. Här är han med bästisen Erik. Vi skulle ta ett kort de kunde ha på inbjudan till sitt gemensamma kalas. "Är vi coola nu?" ny pose "Är vi coola nurå?" Ny pose " Ska vi dra ner byxorna och moona??" NEJ, nu fick mamma ett coolt kort så DET tar vi....Puh, de är lite för påhittiga i bland dessa gossar;-)"Ni kan ju inte visa rumpan för hela klassen heller" säger jag. Då fnissar de glatt, för det kan man ju kanske inte. "Tror ni tjejerna vill pussa er på kalaset?" späder jag på deras fnitter. "Urk vi pussas inte!" Säger de i kör. "Bara mamma, säger Erik. Hennes mun kan jag stoppa in tungan i!" *Fniss* Jo, det är för gulligt alltså!